i ett hus i skogens slut

Ligger i en liten knölig soffa. Kroppen protesterar huvudet värker och jag är trött. Då in i trött. Trött av sömnbrist trött av frustration. Jobbar mitt tredje dygn på ett boende med en brukare och två personal. Brukaren är svårt psykiskt sjuk. Bedömd som en av kommunens svåraste/farligaste. boendet ligger i skogen och det är alltid två personal som går dygn. Och inget fungerar. Inget. Inga chefer tar ansvar. En avsäger sig miljöansvaret. Verksamhetschefen ANTAR att det är hon som har ansvaret…. En personal ljuger och påstår att hon gjort en fullgod introduktion av ny semestervikarie. Tjejen är 22 och har aldrig jobbat med ngt liknande. Hon hävdar att den personalen inte har gått igenom introduktiosdelen med larm och annat som är viktigt. En eller ett par personal kan inte begrepp som ordinerad/behovs medicin 😭. Inga chefer kommer eller hör av sig vid våld och hot situationer. Polisen har prioritet på larm härifrån huset som gud glömde. Det är blåljus hit. Men inte för ansvariga chefer. Ingen chef har gått igenom handlingsplaner. Man mörkade för mig. En tjej här sliter ihjäl sig för att få allt att funka. Det är fan i mig katastrof. Jag KAN INTE stå upp för den här situationen.

Sjukt hus

Jag bor i ett sjukt hus. Själva husets har fått en vattenläcka. Rör ska bytas. Ett förråd i källaren är drabbat. Om det krypit längre upp i väggen vet vi inte.

Även människor är sjuka. Ett par är drabbade, hon fick cancer i tungan, han har en massa problem, neurologiska ska utredas. Ett annat par nu, han fick prostatacancer, ny opererad. En dog nyligen. Visserligen av ålder/sjukdom. Jag har haft mitt och nu mannen. En annan granne har problem med hjärtat och fick en pacemaker.

De enda som verkar pigga är grannen mittemot och grannen över mig. Grannen mittemot är 93 och går sin runda varje dag. Hon brukar alltid fråga mig hur jag mår eftersom hon tyckte att jag såg så eländig ut innan min operation. Grannen ovanpå är 96 och spelar dragspel. Han blev änkling i september men är ute och går själv med din rullator.

problemet är

Att jag inte längre vågar äta något. Jag vill ha mat men rädslan för ett nytt gallstenanfall är större. Anfall onsdag, söndag och måndag. Det som hjälper är spasmofen, ett morfin baserat preparat, vilket jag blir utslagen av. Det är liksom pest eller kolera, hoppas verkligen att en operation snarast kommer tillstånd. Det här börjar tära på psyket. Världen har begränsat sig till anfall och ett drogat tillstånd. 

Hej och…

inte välkommen förkylning. Hostar, snyter, hostar, nässpray, acetylcystein, hostar, halstabletter, Alvedon, Syx, hostar, snorar, snyter….. Så ser livet ut i min lilla värld. Och mitt i allt fortsätter september med ett helt fantastiskt väder, helt enkelt underbart. Hösten är min tid, jag önskar att man kunde suga in och ackumulera alla intryck,färger och dofter för att sedan släppa fram de, som en film, lite i sänder när tiden och dagarna är grå, gråare och gråast.Nu ska jag ta mig lite i den berömda kragen och se om jag kan lösa lite jobbrelaterade saker, nu när jag löst innehållet i näsan så andningen kommer i gång.

 

Lite kräkfärgat

Min nya drink blev först som en liten bajsklump. Chia, vatten och gurkmeja. Värmde upp mandelmjölk med frusna hallon, slog i lite kokosolja och mixade allt till …. kräk. Men helt okej och allt gick ner. Hoppas på gurkmejans antiinflammatoriska effekter.

Jag har..

En katt vid fötterna. En pläd över mig och ett glas rosè i min hand på min
plats i soffan.
Blev alldeles trött. Skyller på vädret, kallt, regnigt och blåsigt.

vinglögg, russin& katten

Tisdag kväll och jag värmer mig med glögg, starkvinsglägg spetsad med congac. Delar några russin med katten som älskar russin, katrinplommon och torkade aprikoser.

Det blåser iskalla vindar ute och regnet piskar på rutorna. Jag har i kväll fått veta att barnbarn sex kommer i slutet av april. Livet går vidare 😊

Jobblivet rullar på, nya uppdrag och många ansökningar om tjänster som jag lagt ut på arbetsförmedlingen. Hur kul ska det inte bli att skapa sin egna arbetsgrupp… livet är spännande och fullt av överraskningar.

Katten sover vid min sida i soffan. Mannen pysslar med sitt. Hemlige Molgan har sina tankar och sina upplysningar om det som sker i omvärlden,  så länge han inre säger spring sitter jag lugnt kvar här med min glögg.

 

Att orka….

Eller inte orka är ibland inte ett val. Man bara gör. Att ens tänka är otänkbart för då orkar man inte. Jag har slitit i snart ett år som chef och det har varit värt det. Kommer det att fortsätta vara värt det? Jag vet faktiskt inte. Eller blir resten menlöst då, med slitet?

jag behöver få rensa hjärnan, den har förresten värkt sen hjärnskakningen. Kanske blev det för snar återgång till jobbet, vad vet jag. Vad jag vet är att lite vin inte alls gjorde susen. Huvudet dog, inte på grund av för mkt alkohol, det blev för mkt med allt under två dagars kick off.

Det är för övrigt en del saker som vi, mannen och jag, måste ta upp till besiktning. Inte för att Det är kris på ngt sätt men för att det annars blir som ett jävla skoskav om jag inte får prata om saker. Vilket jag får, prata alltså eftersom han är mer envis än jag i det fallet. Eller som han sa när jag kraschade härom veckan och inte ville prata ” du kan inte lämna mig här hemma i två dagar och åka iväg utan att vi pratar om det du vill och känner. Det gör mig bedrövad att du inte pratar med mig”. Jag var trött och slut och blev besviken på en skitsak vilket gick ut över fel person på ett barnsligt och omoget sätt.

Jag älskar den mannen för att han ÄR ljuset i mörkret.

Midsommar…

dagen går mot midsommar natten. Lugn och fin dag med mannen i mitt liv. Lugn och harmoni, vi delar en stark gemenskap och åsikt om nästan allt.

Att fira midsommar har för länge sedan mist sin betydelse, liksom jul och nyår. Det är då många illusioner om dessa helger, hur man vill ha det, hur vi tror att andra har det. Gör vi som vi egentligen vill eller som vi tror att det bör vara. Var och en blir salig på sin tro. Självklart gör man som man vill. Jah rycker bara att det är viktigt att tänka efter om man firar och hur man firar, vill jag, eller det här eller inte. Vi har hittat vårt sätt eftersom vi liknande åsikter.

Lax, nypotatis, en god kall örtsås, rödlök, öl och beska droppar, mätta och belåtna har vi sjunkit ner i varsin fåtölj och lyssnar på regnet, skön musik och småprat. Det är en himmelsk midsommar för mig. Lugn och ro i själen. Jag tänker på alla de som sitter med sina brustna illusioner eller värre. Man vet att midsommar är en av de värsta helgerna när det gäller fylla och våld… Alla barn i kläm.

Och såklart härligt för alla där illusionen är en fin verklighet

Nu igen

nu har jag så där kul igen, läser sosfs:2003:20

sosfs: 2014:12

sosfs: 2011:5

samt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

att roa sig en blåsig tisdagskväll

Det kostar på att vara i ledningen